måndag som lördag

jag sitter o myser i köket efter att ha dragit mig länge i sängen. jag jobbar varje lördag och får lixom aldrig den där lördagsmorgonkänslan. därför tar jag mig friheten att tillämpa den känslan på andra dagar som ger utrymme åt det. som nu.

har sett vårt framträdande på film nu, Gittans och Kattis förtjänst. det var roligt att se det i sin helhet.

men strax skall jag börja med fördjupningen. när jag får tag på någon som vet var uppgiften finns....

Tack Alla för en rolig kurs. Ses imorgon!

färdiga...hur är eftersmaken då?

mm, eftersmaken är blandad. som jag tidigare nämnt är jag väldigt nöjd med kursen som helhet och väldigt glad att jag inte skrev uppsats. gänget som har jobbat ihop har enligt mig med mina erfarenheter av grupparbete gjort detta fantastiskt bra. jag var beredd på betydligt jobbigare situationer under processen.

genomförandet gick väl egentligen JÄTTEBRA! eller? jag känner mig nöjd med vår presentation och jobbet vi har lagt ner.
jag känner att jag mår mycket bättre som människa när jag får arbeta kreativt. det var flera år sedan jag gjorde det och det har känts himla bra att göra det.

det finns en del hakar som jag rynkat pannan åt nu det senaste dygnet.
SCHEMAT tror jag alla håller med om att det har varit rent katastrofalt. HUR kan man göra det så krångligt?? jag tror jag hade gjort det bättre själv och då är inte jag en superorganiserad person.
bakläxa för Bengt och involverade lärare. Kommunikation??!!

angående lärarna är mitt intryck av några av dessa inget vidare positivt. hets, skrik och svordomar kanske underhåller vissa men jag tycker att det är direkt opassande och löjligt.
tacksam då att vi haft Katti! :)

responsen vi fick var intressant och det var kul att höra att många hade fått en hel bild av föreställningen. för mig är det fortfarande flera delar till följd av processen vi har bakom oss. roligt att det gjorde intryck. dock gillar jag inte sammankopplingen med aktivistgruppen. dels för att jag tycker att den gestaltningen ropade ut: HEJ och Välkommen till Vänsterpartiet!
nu kanske någon genast undrar var jag står politiskt men det har inte med saken att göra (jag vet inte själv) min kritik handlar om att jag inte gillar när saker känns direkt partipolitiskt bundna. SAKER KAN STÅ UTANFÖR PARTIGRÄNSER. känner att jag blir uppretad över det.

när det gäller de andra gestaltningarna - fick störst känsla av lapptäcket med ljud. den gestaltningen var tung av tolkningar och frihet. ge mig frihet!

sådär. nu får det vara fredag.

efter artisten

jaha.... då var man nött efter ännu en intensiv dag. men vi slutade tidigare.
igår var jag helt utmattad efter dagens aktiviteter. vad är det man blir trött av? jag antar: alla tankar och åsikter, beslut som måste fattas och oenighet kring saker. jag ser mer och mer nyttan av att ha en utpekad ledare när man jobbar i grupp. ledare finns inte till för att de är bättre, men de har till uppgift att initiera och summera samt dra i trådar och få igång något.

det finns naturligtvis en lärdom man inhämtar genom att man samarbetar på detta sätt som vi har gjort. man lär sig vara lyhörd för andras åsikter, man lär sig att ta ett steg tillbaka ifråga egna åsikter ibland.
framför allt upplever jag att jag hela tiden försöker känna in andan och få lite överblick över vad andra tycker och agerar ut. eller uppmärksamma när några gör något bra, tar initiativ.

jag måste inflika med att jag är väldigt glad över den här delkursen i sin helhet. en av anledningarna är att jag gillar människorna, mina kurskamrater. ni är himla go'a! tack för det, alla ni som råkar läsa.

det var lite krampat och krystat och frustrerat nu på eftermiddagen. vi hann inte alls göra det vi hade velat pga ljussättningen som tog mycket längre tid än jag tror att någon av oss hade räknat med.
vi får se hur morgonen blir... jag vill som oftast vara optimist, det kommer säkert bli väldigt bra!

nå, akkurat som igår når jeg kom hjem, føler jeg en meget sterk lengsel etter å sove noen timer. Det hadde vært deilig. (för er som inte vet: jag bodde i Norge i tre år, snakker flytende...ja da!)

hackigt går vår väg framåt

dagens produkt: en struken scen och små inflikar i dess ställe.
jag tror inte alla var riktigt nöjda med det. missnöje under dagens gång var ganska tydligt tycker jag. det är klart att det inte går bra jämt. och det är klart att alla har olika viljor och olika tycke om det vi gör eller inte gör.
jag hade gärna jobbat mycket med färger och lagt en del krut på scenkläder och kuliss, men nu fokuserar vi inte på det och då får man klippa av sin egen egentliga önskan. för helhetens skull.
jag är nöjd med att vi nu har mer fysiska uttryck i föreställningen än vi hade till att börja med. idag pratade vi om olika mellan-scen-uttryck som man skulle kunna använda sig av. jag hade gärna sett något som exempelvis att vi ålar omkring huller om buller på scengolvet. ingen direkt mening bakom något sådant, men det hade varit kul att se på.

något sådant här hade jag tyckt var kul!

men nu blir det något annat och jag tror fortfarande att det kommer att bli bra, men man blir lätt lite modstulen när man stöter på gropar i vägen.

yes i did that.

skelett...

denna dag - ett liv. idag har vi stramat upp skelettet. tänkt igenom vad vi menar och hur vi menar och hur det kommuniceras - om det kommuniceras och vad som är talande och vad som är slätstruket och vad vill vi -vad vill vi och är vi medvetna om det hela vägen igenom och och och.

jag fick tillfälle att skriva bokstäver ännu en gång. jag tycker om det. det gäller skyltarna som studiomannen skall hålla upp för att instruera publiken. förra gången var det våra bokstäver till lilla-grupp-föreställningen. bokstäver är lite av min grej.

det kom fram många åsikter idag. folk sa kanske ännu mer vad de gillar och inte gillar. det är skönt när man vågar uttrycka sådant. jag hoppas att alla verkligen säger vad de känner. det skulle vara jobbigt om det är någon som sitter och trycker på något men inte låter det komma fram.

nu är det helgpaus i performance-verkstaden. pauser är bra för processen. andrum och ny inspiration brukar då infinna sig.

jag känner mig hoppfull.

knuten i processen

idag upplevde jag att det blev ett litet stopp i utvecklingen av vår performance. det är delvis naturligt, ingen process i grupparbete kan flyta som smält margarin hela vägen, det vore onaturligt.
men det beror också på, tror jag, att vi har fått olika typ av instruktioner samt brist på instruktioner till följd av Kattis sjukdom. det är väldigt synd.

men vi kom ändå någonstans i dagens arbete. vi har slipat på scenerna och utvecklat några av dem. debattscenen stannade dock upp i någon sorts diffus ovisshet om vad vi vill med den.
jag är säker på att det hela kommer att bli bra och att vi i slutet av nästa vecka kommer att ha en föreställning som vi är nöjda med. jag räknar inte med att vara nöjd med alla delar. alla kan inte få allt när man jobbar tillsammans på detta vis.

det jag uppskattar med gruppen är att alla tycks vara öppna för att samtala om det vi gör. när vi körde fast idag försökte vi få till något som liknade ett sokratiskt samtal, eller det var i alla fall vad vissa av oss hade pratat om i pausen. det blev inget sokratiskt samtal, men likaväl ett samtal. det är skönt att man kan samtala. jag hoppas och tycker mig se (kan ha fel) att alla som vill säga något gör det.

imorgon är det fredag och vi får se vad denna dag kan leda till.

före och efter helgen

så... i mitten av förra veckan var det väl som våra samhällen skulle vara färdiga. jag gillade processen att bygga på mitt. och jag blev nöjd med resultatet.

nästa steg i gestaltandeutvecklingen blev att planera mini-performances i grupper.
Anna, jag och Einar satt och funderade på fredagen och klippte och klistrade. sedan kände vi oss redo för ett framträdande på måndagen.
Väl i skolan på måndagen var inte Katti där, men vi beslutade i sann demokratisk anda att grupperna skulle visa sina små föreställningar ändå.

det var roligt att se de andras verk. jag tror att jag gillade frisörscenen mest. trots att de utgått ifrån vad jag tycker; ganska "grunt" ord; skönheten och odjuret, så var det en preformance som man kunde hitta många olika tolkningar och flera nivåer i. bara själva idén om att fyra personer speglar varandra öppnar upp för tolkning. jag kan tänka mig flera sätt att utveckla den scenen, det skulle vara roligt att jobba med.

vår performance med bokstäver, hade ett väldigt enkelt upplägg men med medveten öppenhet för tolkning. det var tanken. men nu i efterhand tycker jag att det kanske var lite för tydliga ord. man skulle kunnat ha jobbat med mer dolda budskap. sådant tycker jag ofta blir roligare. mer surrealistiskt är också kul. det skulle kunna bli en utveckling av föreställningen. 

efter att vi redovisat föreställningarna kunde vi inte komma överens om hur vi skulle fortsätta med arbetet. om vi skulle sätta samman dessa fyra sceniska verk eller om vi skulle vänta in fler kreativa processer till byggandet. 
eftersom vi inte nådde consensus gick vi hem.
det var första riktigt regniga höstdagen efter säkert två hela veckor av klart, friskt och soligt oktoberväder! <--what a blessing.

nu är vi tillbaka till normalt väder i Göteborg.